Ett helt år har gått. En lång lång tid, men nu var min väntan över. Broken Arrow skulle än en gång hållas. Och jag skulle dit. Efter fjolårets succé, så kändes det som att det skulle bli svårt att toppa det. Men hoppet fanns. Jag eran reseberättare, Kheldor, lovar härmed att detta är vad som hände, och inget annat….. viktigt…. tror jag..
Vi, ja jag, min fru och två till, Pernilla och Viriya , tog oss den långa och farliga färden norrut, långt norrut, skulle i alla fall varit långt, om vi bott i södra Nordmark. Nu är det nästgårds. Efter ett par timmar, helt utan glasspaus, så var vi framme i Frostheim. Där uppsökte vi deras nya befästning, det ligger ute i Luleälv på en liten ö, kallat grundet. Ett ställe som är lätt att försvara, både mot invaderande styrkor, som mot diverse rövare, fogdar och annat löst folk. Vi satte upp läger, inspekterade området.
Till min lycka så stod smedjan kvar, den hade saknat mig. Röjde upp lite i den, och passade på att umgås med alla underbara människor som började att samlas. En middag serverades, och en bastu monterades. Redan så började detta event att toppa förra årets. Det enda som jag saknade då, var en bastu, nu så sattes en tältbastu upp. Thanks Heikki. Vi tillbringade resten av kvällen där.
Fredagen kom, ja eventet började redan på torsdag. Och rent tekniskt så hade nog fredag redan startat en bra stund innan vi gick till sängs. Fast nu så hade den startat på riktigt. Jag formligen stutsade upp, och skyndar mig mot smedjan. Ville få den tänd innan frukost. Och den hade saknat mig. Döm om min förvåning när den redan var tänd. Jag hittade Reengardas ren, Sven där. Han yrade om att han skulle beväpna sig. Något om självförsvar, maffia, och att han aldrig skulle ge sig levande.. (Om någon undrar, så finns visst hans historia att läsa på hans FB sida. Sven av Reengarda. )
Jag lät han hållas, och gick för att få mig frukost. Där hittade jag min lärling för helgen. Steinar’s dotter My, skulle göra mig sällskap. Tror att de ville se till så att jag inte hittar på något, och så att jag äter och sover… Dagen forsatte med att jag och My jobbade i smedjan, de andra tävlade visst i något. De sköt i alla fall en massa båge. Tydligen så skulle det utses en mästare. Norra nordmarks bågskytt, eller något sådant. De skulle i alla fall skjuta fyra olika tävlingar, två på div tavlor. Och en på rörliga mål, och som avslutning en jaktstig. Idag skulle de döda tavlor, och rörliga mål.
Åter till smedjan. Där byggdes eggvapen. My ville göra sig en kniv. Och hon jobbade på. (Måste erkänna att jag är lite stolt över henne. Hon fick ihop ett riktigt fint blad denna dag.) De hade förståndigt nog sett till att vi informerades om när det var lunch och liknande saker. Ps. Maten var lysande. Luncherna bestod av saker som man kunde äta med händerna. Enkelt och briljant.
Kvällens tävling var mot rörliga mål, och det kändes som något extra. Jag bara måste testa. Så det var dags att spänna upp min gamla båge. Första omgången var i snabbskytte. Så jag gav de andra ett litet handikapp, och satte kogret så långt bak på ryggen som man bara kan. Det var dumt. Fick bara iväg två av mina tre pilar. I detta sällskap så räcker det inte till. Den andra delen var mot löpande mål. Det gick klart bättre. Efter middagen så presenterades dagens vinnare, och delpriser delades ut. Alfarinn Refr , (aka Tobias) vann dagen. Ja han vann visst båda dagens tävlingar.
Så som en äkta McCullin så kallade jag till klanmöte, och alla närvarande medlemmar, Jag, mitt bättre jag, mitt utan konsekvenstänk jag, och mitt ego. Ja de andra som inte var på plats, som jag frågade, var eniga med mig. Vi behövde en ny medlem. Så hag kallade upp Alfarinn, och frågade han om han kunde tänka sig det betungande ansvaret att bli en McCullin. Han gav sitt gillande, så jag lät hornet gå runt bland folket, för att fyllas. Och Alfarinn tömde det. Jag har en ny broder. Sedan så blev det bastu, och bad. Liten minnesnot, om det är hundra meter skog med kottar i. Spring inte barfota, upprepade gånger. Så småningom så tog även denna dag slut, och nästa var på god väg. Så det var vila ett par timmar.
Lördag. Smedjan kallade, vi var flera som var där och jobbade med diverse projekt. My, jobbade med handtaget på sin kniv. Jag med div mönstervällningar och några spetsiga föremål. Eino med några yxor. Brage, nuvarande renväktare och beskyddare av Sven, jobbade med en ny hjälm. Var faktiskt riktigt många som var in och gjorde diverse jobb där. Min gamle vän Steinar (aka Johannes) var på plats hela dagen. Med lånad båge och pilar så ställde han upp i döda papptavlor tävlingen. Han såg riktigt nöjd ut. Även hans dotter My prövade på att skjuta lite båge. Den glädjen hon visade över bågskyttet trotsar all beskrivning. Men om ni tänker er en liten sol, med leende från öra till öra, som spontant hoppar upp och ner. Den känslan, och lite till. Så vi lämnade smedjan efter lunchen och tittade på skyttet. De är väldigt duktiga.
Kl 19ish så började den tävling som jag sett fram emot i ett års tid. Jaktstigen. Totalt tio mål, som alla ska träffas från tre olika håll. Vi sköt på allt från en räv till en zombie. (Inga riktiga djur blev skadade, 😏) Allt i olika svårighetsgrad. Hela banan kan bara sammanfattas med precis hur jäkla kul som helst. Efter vi lämnat in vårat protokoll, så återgick vi till att gå och skjuta mer. Vi tillbringade kvällen med att skjuta på löpande banan. Den var fantastisk, villhöver en. Det tog en bra stund, tydligen så hade de problem med att räkna ut poängen. (Tror att de tog hjälp av Rico, Frosthiem’s egna dansk. Alla som försökt sig på danska räkneexempel fattar.) Oavsett detta så kom de ändå till ett beslut. Och dagens vinnare var.. trummvirvel.. Ja även denna dag hade bara en vinnare. Skäle aka Anders vann både taveskyttet och jaktstigen. Han hade bara en bom på tretti pilar under jaktstigen. Så då kommer vi till norra Nordmarks norrskesbågskytt. Skäle vann denna dag, Alfarinn vann gårdagens tävlingar. Men vem var bäst totalt? Det var nu som förklaringen över varför det hade tagit sådan tid att räkna ut det. På 85 poäng Skäle På 86 poäng Alfarinn Och vinnare blev….. På 87 poäng Eldgrim Så vår nya mästare i Norr är Eldgrim den talföre (aka Johan)
Totalt så var det 34 skyttar som var med under helgen. Och kvaliteten på dem är hög. Det hände mer saker också. Som alltid, det var föreläsningar, mer mat. Egentid, vi hann umgås. Söndagen kom, helt skoningslöst. Eventet var över. Vi städade och åt rester. Vi kramade om varandra, och lovade att vi ska ses snart igen. Som alltid så är det vemod när jag måste skiljas från min utökade familj. Nu när helgen är över, så kan jag bara konstatera att mina högt ställda förväntningar hade både infriats och överträffas. Ett stort tack till arrangörerrna och särskilt till Jenny för ett enastående jobb. Jag bugar mig djupt i tacksamhet över ditt jobb. Det har gett så många en fantastisk helg. Tack. Vid pennan, Kheldor av klanen McCullin.
Några bilder jag fått sänt till mig av Draka