Hur hösten tog slut: Glöta Gillet

Hösten är här, eventen börjar avlösa varandra. Och om man vill ha vinter så måste man visst ha Glöta gille. Glöta gille markerar slutet på hösten och öppnar dörren till vintern, det är så sedan gammalt.
Jag har aldrig någonsin varit på ett Glöta gille, och jag hade ingen orsak att tro att det skulle ändra sig i år heller.

Gillet öppnade först för medlemmar och nya i Gyllengran, och det var för ett begränsat antal deltagare. Så jag försökte förtränga att det skulle vara. Glömde bort eventet, där kunde den här berättelsen få ett slut.

Ni hör att det finns ett “men” här? Så…

Men…. en liten blänkare på Uma’s fb sida om att det finns några få platser kvar ändrade allt. Jag slog Kareina en signal, ska vi åka? Samtidigt satt jag och gjorde klart min anmälan. Och givetvis så skulle vi åka. Vi fick ett meddelande från autokraterna att vi fått plats.

Så en fredag i november då rullade vi söderut i ett grått landskap. Men om allt stämmer, så skulle gillet sätta stopp för det höstgråa regnet, och vinterns med snö och minusgrader skulle komma.

Efter en rätt händelselös resa så kom vi fram till platsen. Vi körde in på en väg som blev smalare och smalare, asfalten gick över till grus, väglamporna byttes ut till brinnande marschaller och där nere mot vattnet så kom vi fram till ett litet hus. Vi ser gyllengrans baner hängandes innanför fönstret, och inser att vi har hittat rätt.

Packa ur, hitta en sängplats, vi hade tagit med en egen, då den bars in på plats, och med furstlig hjälp så hittade allt upp till sovsalarna.

Väl på plats så var det hög tid att hälsa på alla andra. Och hitta något att pyssla med. Glöta gille är något så fantastiskt som ett hantverksgille. Ni hör ju själva hur fantastiskt bra det är. Man tar med något att jobba med, städ hammare och plåt… och så lyssnar man på föreläsningar.
Ja nu tog ingen med sig något städ, eller plåt… Jag hade med mig ett litet projekt, jag försöker lära mig att nålbinda. Så det kändes som något man kan syssla med undertiden man lyssnar. Och det gick förövrigt helt lysande. Att lyssna alltså…

Men, för ni som inte har varit på platsen. Det är ett hus med trevåningar. Nedre har en bastu och en rum som funkar bra som sovsal, och nödvändigheter som toa, dusch och sånt. Nästa våning har köket, och ett mysigt rum med takbjälkar och öppen spis. (Ett väldigt mysigt rum, som gjort för att ha ett mindre gille i. vilket sammanträffande…) Ett rum som nu även har baner, bonader och en samling trevliga människor. (Vilket gör rummet ännu bättre.) Övervåningen består av ett gäng mindre rum, som passar bra att sova i. (Vilket de då också användas till, väldigt passande.)

Kvällen tillbringades i det mysiga rummet med massa trevliga människor. Där kvällens samtalsämne var namn, persona och heraldiska vapen. Folk berättade lite om hur de hade tänkt när de valt sitt namn i föreningen. Lite om hur det hade gått när de bytt namn. Och hur det hade hittat det. Lite ifrån när folk hade letat i databaser, gamla böcker på biblioteket, eller på diverse runstenar. (Och det var precis vad folk hade gjort, dokumentation av namn med en selfi när man pekar på sitt namn på en runsten.) Senare på kvällen så tog berättandet och sångerna vid.

Så när jag kröp ner under täcket så somnade jag till det otydliga ljudet av sång från våningen under.
(Kareina, som hade inte sin hörapparat på sig, bara hörde sången lite senare, typ… det var rytmiskt och undertecknad som snarkade lite sött… )

Vaknade upp av doften av nybryggt kaffe, och efter en stund så kryper jag ur en varm och skön säng för att börja dagen på bästa sätt: Hembakt bröd och varmt kaffe. Folk började samlas, och snart så började föreläsningarna, några exempel på innehållet är:

Sömnad, armar, hur och varför (Varför är enkelt, man fryser utan armar.)
Gamla hus, vad man gör utan adel (Bygger större och bättre så klart.)
Att sitta på tronen (Vad du inte visste att du ville fråga om, och lite till.)

Det var fler föreläsningar också, så dagen gick rätt fort. Vi fick fika, lunch, fika så vi höll oss hela tiden på topp. Det bröts med jämna mellanrum för att flytta några bord, och möblera om för nästa föreläsning. Och där emellan så hade vi lite sång och musik.

Vi fick även se ett hov, där vi både blev underhållna, och fick se hur folk som jobbat i det tysta inte kommit undan utan att ses. Fursteparet skaffade sig en ny hovmedikus. Ett jobb med mycket ansvar, tunga plikter, och inga förmåner. Och om nu det inte skulle fungera, så antyddes det att det kunde annonseras efter en bödel också…

Samtidigt så kunde vi se hur Nordmarks hedersren, Sven, tagit sig fram på hovet.

Gömd under fursten tron vaktade han inte över, men under, så inget ont kunde drabba den tidigare väktaren och nuvarande fursten. Tror han gjorde ett bra jobb, med tanke på att fursten bjöd han på “medicin”…

Där någonstans tog hovet slut, och vi hade en föreläsning till att avnjuta. Följt av samtal, diskussioner, musik och sång. Sen blev det dags att ställa fram till knytkalas.

Det serverades pudding, korv gjord av diverse tveksamma djur. Kött, ost, bröd, kakor och en massa mer. Ni får se bilden och se själva:

Gott var det i alla fall.

Under maten så kom även sångböckerna fram, mer sång (om ni har bommat det, jag tycker om sång på banketter, eller jag tycker om sång) och berättelser från förr. Så fortsatt kvällen. Sent på kvällen/natten så gick jag till sängs, helt nöjd med dagen.

Vaknade upp till ett kyligt Gyllengran, Glöta Gille var över, och vintern hade kommit. Minusgrader och ett lätt snöfall. Vi packade ihop, hjälpte till med lite städning. Sa hejdå till gamla och nya vänner. Och började redan längta till nästa event.

Så efter att ha nu besökt Glöta Gille, då kan jag bara säga tack till er som anordnade detta mysiga event.
Vid tillfälle så kommer jag att återkomma.

Vid pennan Keldor.

PS Svens relationsstatus: komplicerat